onsdag 13 februari 2013

min nya relation med FK

Alla föräldrar påbörjar en mer eller mindre ofrivillig relation med Försäkringskassan (FK) när första barnet föds (eller i värsta fall redan under graviditeten) Så även jag - såklart. För att ingen ska missförstå; jag ÄR tacksam över föräldraförsäkringssystemet, jag ÄR glad att bo i Sverige där det finns diverse bidrag. Men jag är inte tacksam över inkompetensen hos en del handläggare och jag är tillexempel inte tacksam över att ingen på FK kan förstå hur jag jobbar.
Alltså ljuger jag lite lagom varje gång jag måste ha med dem att göra. För FK kan inte riktigt reda ut att jag ena veckan jobbar 52 timmar och nästa 31. Och att jag kan styra över många av timmarna själv och förlägga dem lite hur som. Ibland. Alltså leker vi, FK och jag, att jag jobbar 8 timmar per dag 5 dagar i veckan. Det blir liksom bäst så. Så att alla förstår.

Nu har en ny fas i vår relation inletts. Vårdbidragsfasen. Där behöver jag inte ljuga om mina arbetstimmar. Men jag kan inte heller råka säga allt Prinsen är bra på, de dagar han är bra på det. Eller att vissa saker ganska ofta fungerar finfint. Nä - i vårdbidragsfasen måste man (har jag redan lärt mig) svartmåla och ta i, berätta värsta tänkbara scenario och inte lyfta några positiva saker. Annars blir det avslag. Phu.
Här kom jag till korta direkt - när handläggaren efter 8 veckor, behagar ringa upp och fråga om saker som inte fungerar i vår familj. För att hon ska bedöma om vi har rätt till vårdbidrag och i så fall hur stor del. Fråga 1:
" jaaaa, så går ni upp på morgonen och då får han sin medicin?"
Jag något ställd: eh - nä , han tar inga mediciner.
Här någonstans tappade jag förtroendet för henne, för Autism är inget som medicineras. Som regel. Ska inte hon veta det? Resten av frågorna svarade jag på, lite halvhjärtat och utan så mycket ljug. Hon kommer att avslå min ansökan ändå. Tänkte jag.
Sen ringde jag stora FK efter några dagar, (du har plats 183 i kön, vi är just nu 46 handläggare som arbetar för att hjälpa dig), och bad om att få byta handläggare. För sent. Ärendet var redan beslutat och klart. Detta trots att handläggaren sagt att det skulle ta 2-3 veckor. Utfallet? Nä, det kommer med posten.

Posten kom igår. Vi fick 1/4 vårdbidrag. Jag tror jag är nöjd. Det blev ju i alla fall inget avslag.
Men nu ska jag bli kompis med en massa andra föräldrar med NPF-barn (neuropsykriatiskt funktionshinder), och så ska jag fråga om hur stort deras bidrag är.
Sen ska jag byta handläggare.



2 kommentarer:

  1. 1/4 är ganska standard har jag märkt, iaf om barnet inte är a)lite äldre, b)utvecklingsstört och/eller c)gravt rörelsehindrat. så kanske ganska bra ändå?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blir ganska många tusenlappar på ett år så väldigt bra, såklart... en välkommen bonus liksom.
      /S

      Radera