min egen vivaldi

Nog händer det att Prinsen ritar. Inte så ofta och aldrig något som liknar något. Han och Prinsessan ritar ungefär likadant. Han är 6 år och hon är 3. Alla måste inte vara bra på allt, tänker mamman, och hoppas att intresset för pennor i alla fall ska komma någon gång. Till saken hör att om Prinsen väl ska skriva sitt namn (vilket han kan) och ett litet streck på en liten bokstav inte riktigt blir som han hade tänkt, så blir det ett utbrott som heter duga. Penna och papper far all världens väg, Prinsen springer bort och rit/skrivstunden är slut. I många fall är resten av dagen också ganska sur.
Denna prestationsångest, eller vad det nu kan kallas, blir något att bita i för skolan tänker jag.

Men så händer det plötsligt.
"mamma, jag har gjort en katalog till dig. En med alla årstiderna i. Du ska få se, den finns på dagis, och det finns en årstid på varje sida"
Okej. Ännu något med för mig obegripliga streck, tänkte jag.
Jag tänkte fel.







SOMMAR med ett madrassmonster till vänster och mamman i egen hög person till höger

HÖST (underbart söta regnmoln)

VINTER med snö och röda äpplen som hänger på ett naket träd

VÅR med blommor som kommer genom lite snö