det är på håret

Nästan varje vecka kommer jag på något med Prinsen, som jag inte har förstått innan och som plötsligt får poletten att trilla ner.
Det här med hår. Nu föll det på plats.
Sista pusselbiten var när han i förra veckan sa:
"mamma, vem var det där?"
när  grannflickan cyklade vidare efter en kort pratstund. Finaste sommarprinsessan som varje kväll lekt med oss i slottsträdgården, de varma och lediga dagarna. Hans bästa kvarterskompis. Nu hade hon hjälm, jacka och satt på en cykel.

Han har haft svårt (och har) med namnen i klassen. 13 nya barn med 13 olika namn. Jag har oroat mig lite, fört det på tal ibland och frågat lite ledande frågor om vem han suttit bredvid etc.
"jag vet inte mamma, det var en kille"
Han berättade de första veckorna att alla ser likadana ut. Utom M.
" M är annorlunda mamma, hennes namn kan jag, för henne känner jag igen "
Det är också M han helst vill bjuda hem, så snart renoveringskauset är över i slottet. M har långt vackert mörkt hår. Det har inte någon av dom andra barnen.

I ett ivrigt försök att hjälpa honom lite med att urskilja, tog jag ovetande just håret som exempel.
" men T, han har ju inte likadant hår som dom andra pojkarna, eller hur? Han har ju lite längre och lite ljusare hår"
" men maaaaaamma, det har A också" (A är en späd flicka, ett huvud kortare än T)

Eller när Prinsen endast tre år gammal tror jag, sitter och leker i vardagsrummet hos sin älskade gudfamilj som han sovit över hos och gudmor kommer ner för trappan, nyvaken, rufsig i håret och utan glasögon, och han utbrister:
"Vad du heter f´nåt?"

Alltså.
Detta har jag just konstaterat. Min Prins identifierar oss på håret. I alla fall är det hans första/bästa urskiljning. Inte konstigt att han i åratal har ropat efter dagisfröken på stan, och när jag påpekat att det alls icke var hon så har han sagt:
"men dom var väldigt lika mamma"
Det var dom inte. Deras hår hade stora likheter. I övrigt var det inte så många rätt. Även om vi andra också har håret som en av de första igenkänningsgrejerna, så fortsätter vi ju sen omedvetet titta och kartlägga sånt som kroppsstorlek, hållning, ålder, ögonplacering etc.

Och härmed lovar jag Drottning av hemmaslottet, att aldrig ta en perukmakare som gillar att ta jobbet med hem, till min äkta hälft!